Frågan om hur länge en dom syns på Mrkoll är vanlig, och svaret är mer nyanserat än många tror. Det finns inget lagstadgat tidsintervall för hur länge Mrkoll får visa en dom, eftersom sajten drivs under ett utgivningsbevis som ger den grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Belastningsregistret som Polismyndigheten för är däremot reglerat i Lag (1998:620) med tydliga gallringstider. Här går vi igenom skillnaden mellan Mrkolls praxis och lagstadgade regler, dina rättigheter enligt GDPR och rättsläget 2026 som påverkar både dig och företag som Mrkoll.
Mrkoll har inget lagstadgat tidsintervall för hur länge domar visas. Sajtens praxis är typiskt fem år, men det varierar och kan ändras. Belastningsregistret regleras däremot strikt: böter gallras 5 år efter dom, fängelse 10 år efter frigivning, villkorlig dom och skyddstillsyn 10 år (5 år om personen var under 18). Mrkoll har utgivningsbevis, vilket ger grundlagsskydd, men IMY granskar 2026 om de respekterar GDPR-rätten till radering. Du kan begära radering via Mrkolls egen formulär; rätten är dock inte absolut för sajter med utgivningsbevis.
Vad är Mrkoll och vem driver sajten
Mrkoll.se är en svensk söktjänst som drivs av Nusvar AB. Databasen innehåller uppgifter om cirka 8,4 miljoner personer i Sverige och är sökbar via namn, adress eller personnummer. Informationen som visas omfattar bland annat folkbokföringsadress, telefonnummer, ekonomi (taxerad inkomst), familjeförhållanden och i vissa fall även uppgifter om domar och brott.
Sajten drivs under ett så kallat utgivningsbevis utfärdat av Mediemyndigheten (tidigare Myndigheten för press, radio och tv). Utgivningsbevis ger publiceringen grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och har historiskt tolkats så att GDPR inte är direkt tillämplig på verksamheten. Denna tolkning har dock utmanats under 2025 och 2026 av flera viktiga domstolsavgöranden.
- Mrkoll drivs av Nusvar AB med utgivningsbevis från Mediemyndigheten
- Databasen innehåller cirka 8,4 miljoner personer i Sverige
- Mrkoll har inget lagstadgat tidsintervall för hur länge en dom visas
- Sajtens praxis är typiskt fem år men varierar beroende på domens art
- Belastningsregistret regleras av Lag (1998:620), Polismyndigheten ansvarar
- Gallring: böter 5 år, fängelse 10 år efter frigivning, villkorlig dom 10 år
- För personer under 18 år vid brottstillfället är vissa gallringstider 5 år
- 2019: Mrkoll fick 35 000 EUR i böter från Datainspektionen för otillåten publicering av brottmålsdomar
- 2025: IMY inledde ny tillsyn mot Mrkoll och Upplysning.se
- 2025: HD-prejudikat öppnar för GDPR-tillämpning trots utgivningsbevis
Hur länge syns domar på Mrkoll
Det finns inget fast tidsintervall som styr hur länge en dom visas på Mrkoll. Sajten har ingen lagstadgad gallringsplikt, eftersom det är Mrkoll själva som bestämmer hur länge de väljer att visa information under sitt utgivningsbevis. Praxis hos Mrkoll har enligt flera observatörer varit att domar tas bort efter cirka fem år, men det varierar beroende på domens art och hur Mrkoll väljer att hantera informationen.
Det är viktigt att skilja på vad som visas på Mrkoll och vad som finns registrerat hos myndigheter. När en dom försvinner från Mrkoll betyder det inte att den är borta från belastningsregistret. Och omvänt, även när belastningsregistret gallrar uppgiften kan Mrkoll teoretiskt fortsätta visa informationen så länge sajten anser att det ryms inom utgivningsbeviset.
Mrkoll förbehåller sig dessutom rätten att uppdatera sin databas, vilket innebär att domar som tidigare inte syntes kan komma att visas senare om Mrkoll får ny data. Det är ytterligare en anledning till varför det är svårt att ge ett exakt svar på ”hur länge syns en dom”.
Skillnaden mellan Mrkoll och belastningsregistret
Belastningsregistret förs av Polismyndigheten enligt Lag (1998:620). Registret innehåller uppgifter om personer som genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot ålagts påföljd för brott. Det är ett myndighetsregister, inte ett offentligt sökbart register som Mrkoll, och åtkomst är strikt reglerad. Endast vissa myndigheter och i begränsade fall arbetsgivare (för till exempel skola eller vård) har rätt att begära utdrag.
Mrkoll får sina uppgifter genom att begära ut domar från svenska myndigheter med stöd av offentlighetsprincipen. När en dom väl är offentlig kan vem som helst begära ut den, och Mrkoll bygger sin databas av dessa offentliga handlingar. Det är därför Mrkoll kan visa information om domar utan att det är ett brott mot sekretess, men det är också därför IMY:s nyligen inledda tillsyn fokuserar på hur Mrkoll hanterar begäran om radering enligt GDPR.
Belastningsregistrets gallringstider 2026
Gallring av belastningsregistret regleras av Lag (1998:620) 16-17 §§. Tabellen nedan visar de viktigaste reglerna, med skillnad mellan vuxna och personer under 18 år vid brottstillfället.
| Påföljd | Gallringstid (över 18 år) | Gallringstid (under 18 år vid brottet) | Räknat från |
|---|---|---|---|
| Penningböter, dagsböter, ordningsbot | 5 år | 5 år | Domen, beslutet eller godkännandet |
| Fängelse | 10 år | 10 år | Frigivningen |
| Villkorlig dom | 10 år | 5 år | Domen eller beslutet |
| Skyddstillsyn | 10 år | 5 år | Domen eller beslutet |
| Ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning | 10 år | 5 år | Domen eller beslutet |
| Sluten ungdomsvård | 10 år | 10 år | Att påföljden helt verkställts |
| Rättspsykiatrisk vård | 10 år | 10 år | Utskrivningen |
| Säkerhetsförvaring | 10 år | 10 år | Att påföljden helt verkställts |
Ny anteckning om brott innan tidigare gallring genomförts förlänger normalt gallringstiden, eftersom alla uppgifter behålls tills den senaste löpt ut. Vid utlandsdomar tillämpas svenska gallringsregler så länge det inte finns undantag i lag. Polismyndigheten tillhandahåller en samlad översikt över gallringsreglerna på sin webbplats.
Dina rättigheter enligt GDPR mot Mrkoll
Enligt GDPR artikel 17 har du som registrerad rätt att begära radering av dina personuppgifter (”rätten att bli glömd”). I praktiken har dock denna rätt varit svår att utöva mot söktjänster som Mrkoll på grund av utgivningsbeviset. Mediemyndighetens utgivningsbevis ger sajten grundlagsskydd enligt YGL, och tidigare praxis från svenska domstolar har varit att YGL har företräde framför GDPR.
Den juridiska bilden förändrades under 2024 och 2025. Kammarrätten konstaterade i en dom 2025 att GDPR kan ha företräde i vissa fall, även mot verksamheter med utgivningsbevis. Högsta domstolen meddelade samma år prövningstillstånd i ett liknande mål, och dom väntas under 2026. EU-domstolen har också väntats avgöra ett relaterat mål, vilket kan ytterligare flytta tyngdpunkten mot GDPR-rättigheterna.
I praktiken kan du begära radering direkt hos Mrkoll via deras egen formulär, men du kan inte räkna med att begäran beviljas automatiskt. Om Mrkoll nekar har du två huvudsakliga vägar: anmäla till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) eller väcka talan vid allmän domstol. IMY:s pågående tillsyn 2025 och 2026 kan resultera i nya riktlinjer som påverkar hur Mrkoll måste hantera raderingsbegäran framöver.
Rättsläget 2026, pågående utredningar och tillsyn
Integritetsskyddsmyndigheten inledde i juni 2025 formell tillsyn mot Mrkoll.se och Upplysning.se efter ett mycket stort antal klagomål från personer som inte fått sina uppgifter raderade. IMY undersöker huruvida söktjänsterna respekterar GDPR artikel 17 om rätten till radering och artikel 6 om laglig grund för behandling.
Utredningen pågår 2026 och har inget satt slutdatum, men kommer troligen att resultera i någon form av rättsligt klargörande som påverkar branschen för söktjänster med utgivningsbevis. Justitieminister Gunnar Strömmer har samtidigt tillsatt en utredning om huruvida lagstiftningen kring söktjänster behöver ses över, vilket kan leda till nya begränsningar för Mrkoll, Upplysning.se, Lexbase och liknande aktörer.
Lexbase har som svar på rättsläget byggt om sin sajt och omvandlat alla 1,4 miljoner domar till ”artiklar” för att tydligare omfattas av journalistiskt undantag i GDPR. Det visar hur branschen anpassar sig till det skärpta rättsläget. Mrkoll kan komma att göra liknande förändringar, men vid leveransdatum av denna artikel hade ingen sådan anpassning kommunicerats officiellt.
Så begär du radering från Mrkoll
Stegen nedan är de praktiska du kan ta för att försöka få bort dina uppgifter från Mrkoll. Räkna med att processen kan vara komplicerad och att begäran inte alltid beviljas, men flera personer har lyckats få bort eller begränsa sina uppgifter genom att vara noggranna i kontakten.
- Identifiera exakt vilka uppgifter du vill ha bort. Sök upp dig själv på Mrkoll och dokumentera vad som visas: namn, adress, telefon, ekonomi, domar och så vidare. Var konkret i begäran om vilka uppgifter som ska raderas eller begränsas.
- Använd Mrkolls eget raderingsformulär. Sajten har en process för raderingsbegäran via sin ”Mina sidor”. Logga in med BankID, fyll i formuläret och beskriv saklig varför du vill ha bort uppgifterna (till exempel påverkan på jobbsökande eller säkerhet).
- Hänvisa till GDPR artikel 17. Skriv tydligt att du åberopar rätten till radering enligt GDPR och att du vill ha skriftligt svar med motivering om begäran nekas. Hänvisa också till HD och Kammarrättens nya prejudikat 2025 om GDPR-prevalens.
- Anmäl till IMY om Mrkoll nekar. Om Mrkoll svarar nej eller inte svarar alls inom rimlig tid (cirka en månad) kan du anmäla saken till Integritetsskyddsmyndigheten. Använd IMY:s mall för anmälan och bifoga din ursprungliga begäran samt Mrkolls eventuella svar.
- Skydda din adress hos Skatteverket om relevant. Om du är orolig för spårning av din adress kan du ansöka om skyddade personuppgifter, sekretessmarkering eller kvarskrivning hos Skatteverket. Det stoppar nya uppgifter från att hamna i offentliga register, men ändrar inte befintliga uppgifter på Mrkoll.
- Spärra adressändring. Hos Adressändring kan du spärra obehörig adressändring som en extra säkerhetsåtgärd.
- Avvakta rättslägets utveckling. Mrkolls rättsläge förändras snabbt. Den HD-dom och EU-dom som väntas under 2026 och 2027 kan ge dig nya möjligheter att kräva radering.
Mrkoll och liknande söktjänster med utgivningsbevis befinner sig i en pågående rättslig omprövning under 2026 och 2027. HD-prejudikat, Kammarrättens domar, IMY:s tillsyn och en regeringsutredning kan tillsammans förändra både vilka uppgifter Mrkoll får visa och hur länge. Den här artikeln speglar rättsläget vid leveransdatum, men kontrollera alltid de senaste besluten hos IMY (imy.se) innan du tar större åtgärder. Vid juridisk tvist kan du behöva juridisk rådgivning från en advokat eller jurist specialiserad på dataskydd.
- GDPR artikel 17 ger rätt till radering, även om den prövas mot YGL
- Du kan begära raderingsformulär direkt hos Mrkoll
- IMY granskar 2026 söktjänsters efterlevnad av GDPR
- Skyddad adress hos Skatteverket är ett kompletterande skydd
- Belastningsregistret gallras automatiskt enligt fasta tidsregler
- HD-prejudikat 2025 öppnar för GDPR-tillämpning mot utgivningsbevis
- Inget lagstadgat tidsintervall för hur länge Mrkoll visar information
- Utgivningsbeviset ger fortfarande starkt grundlagsskydd
- Raderingsbegäran kan nekas utan att det är olagligt
- Mrkolls databas kan uppdateras med ny data när som helst
- Att uppgifter försvinner från Mrkoll betyder inte att de är borta från belastningsregistret
- Och omvänt: gallring i belastningsregistret tar inte automatiskt bort uppgifter från Mrkoll
Vanliga frågor om Mrkoll och domar
Hur länge syns en dom på Mrkoll 2026
Det finns inget lagstadgat tidsintervall för hur länge Mrkoll visar en dom. Sajtens egen praxis har varit cirka fem år för många domar, men det varierar beroende på domens art och hur Mrkoll väljer att hantera informationen. Mrkoll driver verksamheten under utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen, vilket ger sajten stor frihet att besluta om publicering och gallring själva.
Hur länge syns en dom i belastningsregistret
Belastningsregistret regleras av Lag (1998:620) med fasta gallringstider. Böter gallras 5 år efter dom, fängelse 10 år efter frigivningen, villkorlig dom och skyddstillsyn 10 år efter dom (5 år om personen var under 18 vid brottet). För ungdomspåföljder är gallringstiden ofta 5 år för personer under 18. Den exakta tiden bestäms av påföljden, inte brottets art.
Vad är skillnaden mellan Mrkoll och belastningsregistret
Belastningsregistret är ett myndighetsregister som förs av Polismyndigheten enligt Lag (1998:620). Det är inte offentligt sökbart och endast vissa myndigheter samt arbetsgivare för specifika yrken (skola, vård) har rätt att begära utdrag. Mrkoll är en privat söktjänst som drivs av Nusvar AB och som bygger sin databas av offentligt utlämnade domar. Sajten har utgivningsbevis vilket ger den grundlagsskydd, men IMY granskar 2026 huruvida den respekterar GDPR-rätten till radering.
Kan jag kräva att Mrkoll raderar uppgifter om mig
Du kan begära radering enligt GDPR artikel 17, men rätten är inte absolut för sajter med utgivningsbevis. Mrkoll kan neka med hänvisning till yttrandefrihetsgrundlagen, vilket tidigare har stöd i svensk praxis. HD-prejudikat 2025 och Kammarrätten samma år har dock öppnat för GDPR-tillämpning även mot söktjänster med utgivningsbevis, och IMY:s pågående tillsyn kan ytterligare stärka raderingsrätten. Använd Mrkolls egen formulär först, och anmäl till IMY om det inte hjälper.
Påverkar uppgifter på Mrkoll min kreditvärdighet
Nej, inte direkt. Kreditvärdigheten baseras på uppgifter hos kreditupplysningsföretag (UC, Bisnode/Dun & Bradstreet, Creditsafe) som följer kreditupplysningslagen (1973:1173). Mrkolls information är inte en del av en formell kreditupplysning. Däremot kan uppgifter på Mrkoll påverka dig indirekt om en potentiell arbetsgivare, hyresvärd eller bekantskap söker upp dig på sajten innan de fattar beslut.
Vad gör jag om Mrkoll vägrar att radera mina uppgifter
Steg 1: Be om skriftligt avslag med motivering. Steg 2: Anmäl till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som är tillsynsmyndighet för GDPR-frågor. Steg 3: Vid behov, väck talan vid allmän domstol om radering enligt GDPR artikel 17. Vid juridisk komplikation rekommenderas konsultation med jurist specialiserad på dataskydd. Räkna med att processen kan ta lång tid och att utfallet beror på den specifika situationen och pågående rättslägesutveckling.